En institutionell placerare har både en förvaltar- och en ägarroll. Som förvaltare försöker institutionen maximera avkastningen i förhållande till ett visst risktagande. Eftersom institutionen har rösträtt för de förvaltade aktierna ? och därmed det inflytande som följer med aktierna ? har institutionen också en ägarroll. Ägarrollen är betydligt mer otydlig än förvaltarrollen.

Titel:Softcommissions, en strategi som hindrar utvecklingen för institutionella aktietransaktioner? Författare:Patrik Albinsson Handledare:Jerker Holm Nyckelord:Institution, aktiemäklare, spelteori, nashjämvikt, bertrandjämvikt Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva marknaden för institutionell aktiehandel i Sverige och i USA. Fokus är att kartlägga den utveckling som sker på den svenska marknaden med den amerikanska marknaden som jämförande basis. Prissättningen på marknaden är framförallt av intresse. Slutsats:Allt fler Institutionella placerare i Sverige efterfrågar tjänster från teknologibaserade lågprismäklare, marknaden kan därmed betraktas vara under omdaning.

Syftet är att analysera om den obligatoriska miljöinformationen är använd av intressentgrupperna ? kreditgivare, placerare och försäkringsbolag, samt att diskutera informationens användbarhet. Vårt metod bygger på en övervägande induktiv ansats eftersom det inte finns någon teori som uttryckligen behandlar vårt problemområde. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och har inhämtat information till vår uppsats genom att intervjua placerare, kreditgivare, försäkringsbolag, kommun, länsstyrelse och revisorer. Det har tydligt framkommit att kunskapen om den obligatoriska miljöredovisningen är låg hos målgruppen.

Syftet med studien var att undersöka om insynspersoner genererar en extra avkastning gentemot övriga placerare på den svenska aktiemarknaden. Eventstudiemetoden ligger till grund för vår kvantitativa angreppssätt. Vi har använt oss av marknadsmodellen för att mäta den abnormal avkastningens effekt av insynstransaktioner. Resultaten visar på många signifikanta resultat. Studien visar att det ofta förekommer abnormala avkastningar vid köptransaktioner på den svenska aktiemarkanden.

Sedan början av 1990-talet har både antalet VD-byten och andelen institutionellt ägande konstant ökat. Tidigare studier visar på att ägarstrukturen i bolag påverkar frekvensen varmed VD:ar byts ut. Däremot har det inte genomförts någon svensk studie avseende sambandet mellan VD-byten och institutionella ägare. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida institutionella ägare i svenska börsnoterade bolag under tidsperioden 2001 till 2009 påverkar VD-byten. För att besvara syftet har en kvantitativ metod valts.

I dagens samha?lle finns det ma?nga faktorer som pa?verkar organisationer och dess synsa?tt vilket kan vara problematiskt da? dessa inte alltid a?r fo?renliga med varandra. I kreativa organisationer kan detta representeras av ett ekonomiskt och ett kreativt synsa?tt som ses som uttryck av institutionella logiker, korporationslogiken respektive professionslogiken. Studien a?mnar da?rmed underso?ka hur dessa tva? institutionella logiker som teoretiskt sett krockar kan urskiljas och samspela inom en kreativ organisation.

Syfte: Syftet är att jämföra fristående och institutionella aktieanalytikers förmåga, via sina köp- och säljråd, att analysera företagens aktier. Det underordnade syftet är att undersöka om andelen säljråd skiljer sig åt mellan fristående och institutionella aktieanalytiker. Metod: Vi använder en kvantitativ forskningsmetod för att undersöka om det finns en signifikant skillnad i träffsäkerheten mellan fristående och institutionella aktieanalytiker. Vid analysen av vårt insamlade datamaterial, använder vi oss av en deduktiv ansats där vi med hjälp av tidigare teorier dra slutsatser kring jämförelsen mellan våra utvalda analytiker. Teoretiska perspektiv: De teorier, som är relevanta för vår studie, behandlar den effektiva marknadshypotesen, informations-assymmetri och aktievärdering.

Den svenska individens tillgångar slussas till allt större del till den växande fondmarknaden. Ett stort antal nya aktörer tar större plats på marknaden och ett mycket bredare utbud av varierande placeringsalternativ har framkommit. Dessa nya omständigheter har skapat en stor kunskapsbrist hos placeraren. Det är svårt att ta ett välgrundat beslut om hur ens kapital bör placeras. Samtidigt har fondförvaltarnas arbete ifrågasatts.

Isaac Newton lär en gång ha yttrat följande när han förlorade 20 000 pund på aktier; ?jag kan beräkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper?. Ett uttalande som säger en hel del om svårigheten med att investera i aktier, men som också gör detta till ett intressant område att studera. Denna studie började dock mer som en tanke på i vilken utsträckning Institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. Vår känsla var, efter att ha studerat finansiering, att många av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gäller under alltför allmängiltiga förhållanden, vilket kan göra det svårt att applicera dem i praktiska sammanhang.

Hur kan då domstolen påverka den institutionella balansen? Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur domstolen kan påverka den institutionella balansen och identifiera och diskutera eventuella problemområden relaterat till detta, samt se om det går att förklara domstolens handlande med hjälp av mina valda teorier.Den institutionella balansen, tanken om att en institution inte ska inkräkta på en annans av fördragen tilldelade maktområde, ska övervakas av EG-domstolen. I och med att domstolen samtidigt har tolkningsrätt i förhållande till fördragen innebär detta att den samtidigt kan övervaka och förändra balansen i de situationer där den finner den vara ojämn eller på annat sätt felaktig. Genom att titta på fem domar mellan 1980 och 1997 har jag fastställt några av de förändringar domstolen har gjort i förhållandet mellan institutionerna. Med hjälp av en kombination av neofunktionalism och integration through law-teori har jag sedan kunnat beskriva hur domstolen har kunnat agera så aktivistiskt som den i vissa fall har gjort, samt identifiera några problemområden som kan uppstå i sammanhanget..

Uppsatsen undersöker vilka strategier som använts för att överföra egennamn, institutionella termer och kulturspecifika termer till arabiska i översättningen av Migrationsverkets informationsmaterial. De val av översättningsstrategier som gjorts utvärderas utifrån ideal om myndighetstexters begriplighet. Medan texterna överlag tycks vara skrivna på ett tydligt och förklarande sätt så finns det en onödig inkonsekvens i hur termer överförs, vilket kan skapa förvirring hos läsaren. Uppsatsen diskuterar vilka val av översättningsstrategier som kan vara rimliga i olika situationer..

Detta är en kandidatuppsats vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholm Universitet. Uppsatsen behandlar hur olika institutioner som är stora ägare i svenska börsbolag förhåller sig till incitamentsprogram. Detta är ett intressant ämne att behandla då incitamentsprogram länge har varit ett hett debatterat ämne där stor vetenskaplig skepticism har riktats mot incitamentsprogram som mervärdeskapande verktyg för företagen. För att uppnå syftet att få ökad kunskap samt se hur institutionella ägare förhåller sig till incitamentsprogram har vi valt att genomföra en kvalitativ analys av text och dokument. Främst har materialet samlats in från de olika institutionella ägarnas egna PM om ägarstyrning.

Denna uppsats syftar till att redogöra för den institutionella utveckling som skett i Kina under mellan år 2002-2008 och ta reda på hur svenska företag inom telekombranschen påverkas av den nya institutionella kontexten. För att undersöka Kinas ekonomiska, politiska och sociala institutionella utveckling och se effekterna hos svenska företag gjordes en statistisk jämförelse av institutionella faktorer mellan åren 2002 och 2008 samt företagsintervjuer med tre svenska företag i Shanghai under februari 2009. Resultatet visar att det blivit avsevärt dyrare för utländska företag att verka i Kina som resultat av många institutionella förändringar som skett de senaste åren, bl.a. har många incitament för utländska bolag slopats och marknaden är nu mer rättvis mellan utländska och inhemska företag. Undersökningen visar även på en fortsatt långsam utveckling av politiska och sociala faktorer såsom korruption, patentskydd och byråkratisk kvalitet.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.